möter mina tankar
bah. trots vanan vid det är det alltid lika jobbigt när humöret switchar?
jag tänker, och det är ständigt alltid tankar på g. no matter what, väljer det inte, kan inte göra något åt dem. de bara finns där. de jobbar undermedvetet och styr mig. det bara är så. de är en del av min vardag, på gott och ont.
den skönaste känslan vore den att känna att man kan gå med bestämda steg och verkligen känna sig helt fri som människa, även om jag gör det på många sätt. jag är dock glad att det mesta går i rätt riktning, men fyfan vad det tar tid att gå vidare med så många minnen i bagaget. detta är det svåraste jag gjort i hela mitt liv, och varje steg i min kamp följer jag varje dag. får bara nog vissa dagar.
det är när jag står med lurarna och vid mixerkonsollen som jag kan koppla bort ALLA djupa tankar för en liten stund. det är verkligen en underbar flyktväg OCH en bra terapi; musiken får mig inte bara att koppla bort andra tankar, utan också att leva mig in i något av det jag älskar mest; musik och rytmer. det lever ständigt musik inom mig, kan leva ut dom ibland genom att gå pappa i fotstegen och sitta o trumma på mig själv (eller för er andra som har märkt mina random försök till "beatbox" i skolan när folk går genom korridorerna, detta är också en form att leva ut dessa känslor).
musiken dömer mig inte, musiken respekterar mig för den jag är och är öppen för alla mina tankar. musiken förstår mig, den talar till mig. jag är så glad att musiken funnit mig, och jag den och att vi kan mötas.
(ett par år gammal pic)
/ L<3
jag tänker, och det är ständigt alltid tankar på g. no matter what, väljer det inte, kan inte göra något åt dem. de bara finns där. de jobbar undermedvetet och styr mig. det bara är så. de är en del av min vardag, på gott och ont.
den skönaste känslan vore den att känna att man kan gå med bestämda steg och verkligen känna sig helt fri som människa, även om jag gör det på många sätt. jag är dock glad att det mesta går i rätt riktning, men fyfan vad det tar tid att gå vidare med så många minnen i bagaget. detta är det svåraste jag gjort i hela mitt liv, och varje steg i min kamp följer jag varje dag. får bara nog vissa dagar.
det är när jag står med lurarna och vid mixerkonsollen som jag kan koppla bort ALLA djupa tankar för en liten stund. det är verkligen en underbar flyktväg OCH en bra terapi; musiken får mig inte bara att koppla bort andra tankar, utan också att leva mig in i något av det jag älskar mest; musik och rytmer. det lever ständigt musik inom mig, kan leva ut dom ibland genom att gå pappa i fotstegen och sitta o trumma på mig själv (eller för er andra som har märkt mina random försök till "beatbox" i skolan när folk går genom korridorerna, detta är också en form att leva ut dessa känslor).
musiken dömer mig inte, musiken respekterar mig för den jag är och är öppen för alla mina tankar. musiken förstår mig, den talar till mig. jag är så glad att musiken funnit mig, och jag den och att vi kan mötas.
(ett par år gammal pic)
/ L<3
Kommentarer
Trackback
